
If you're lost without me,
Wondering where I might be,
I'll be waiting just around the corner of your eye,
Like an angel watching,
Meet me when you're dreaming,
I'll be waiting just around the corner of your eye.
Så är det snart ett nytt år igen. Om 21 timmar och elva minuter slår klockan tolv och vi ändrar almanackan till 2009. Vi avger nyårslöften som alla vet kommer brytas tidigast nästa dag och man vaknar med lock i örat efter alla smällare, haha. Vet inte om jag är så värst sugen på att festa imorgon kväll, men man får ta en smäll för laget. Så länge man slipper karate-fyllan som allt som oftast infinner sig denna dag.

Årets Lugna Jordin Sparks (duet with Chris Brown) - No Air
Saknaden, samt tomheten.. Försvinner den helt, någonsin?
Årets Puls Flo Rida - Low
Pia, den påminner mig om dig!
Årets Bild Fanns alltför många .
Den blonda är i början av året , den bruna är nu mot slutet.
Årets Tänkvärda
Texten i början , samt att alla sår inte alltid läker.
Tänk över viktiga beslut ordentligt.
IDAG, Onsdagen 31 December.
Ska man dra en resumé eller bara berätta det man minns? Svår fråga. Det har varit mycket upp och ner det här året. Stackars almanacka och stackars min mobil. Den har stått ut med en del jävelskap. Just nu skulle jag göra vad som helst för att få återuppleva ett speciellt år varenda år resten av mitt liv. Men man får inte alltid allt man önskar sig. Däremot kan man alltid hoppas på det bästa! Kan ju inte bli ett sämre år än det redan varit. Och inte mycket bättre heller.
Mycket Henko en sväng, kanske fortfarande fast på ett helt annat vis. Mest att man saknar sällskapet och närheten man hade till en annan människa. Som en egen värld, fast inuti den kalla, hemska som var där, utanför dörren till vårat lilla hem. Undrar vem som bor där nu?
Jag är glad för många saker samtidigt, Anniz har ju Simon. Det betyder mycket för mig också. Att jag vet att någon tar hand om min andra hälft.
Jag är glad att jag tagit studenten. För alla fina minnen jag har. Alla konstiga saker som hänt.
Min födelsedag på akuten med en brännskadad Henko. Haha, kommer aldrig glömma. Suck! Så hemskt det var. Löste sig i alla fall och han lever och är lycklig för den som undrar. Han har Fridha igen och jag är glad för hans skull. Helt utan ironi. Den blick han hade när han nämnde hennes namn, skulle jag vilja att någon gav mig. Därför vet jag att han är lycklig, plutten. Och han har hela mitt stöd :) faktiskt.
Större delen av året har väl inte varit smärtfritt, men verkligen inte utan lycka! Tia kom in i mitt liv och har hunnit vara både tjej och kille =)
Nåväl, uppdaterar nog någon dag när jag orkar! Börjar väl bli en aning sent ..
Have a pleasant new years eve, Sweden
Forever yours
Tink
