.. but oh yes , I did !
Jag trodde aldrig jag skulle ha orken att skaffa en egen riktig blogg , men nu har vi ju till och med fått det i uppgift på svenskan så , haha , here I am .
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om från idag men vi får väl se vad vi kommer fram till i slutändan !
- Dagens lugna Enrique Iglesias - Somebody's me!
Grymt mysig (;
- Dagens Puls P.Jones - Diggi Loo Diggi Ley (remix)
Hur kan man inte le när man hör denna ?
- Dagens bild
som idag inte är dagens bild , är ju trots allt första dagen så börjar väl med att visa upp mig själv!
- Dagens Tänkvärda
Här är mitt liv, och jag ger dig allt jag äger
Här stannar min tid du såg mig som jag är
Här bor nu allt det jag minns och bevarar,
dagar jag levt och dom vänner jag saknar
IDAG , 25 januari 2008
Idag har varit en väl digt seg dag. Jag ville inte vakna, verkligen inte. Men segade mig upp och hittade lite kläder att ha på mig och borstade håret lite, letade fram lite idrottskläder typ. Gick i tystnad till skolan för att mina stackars hörlurar var kvar i skolan sen i måndags, USCH säger Sara då. Dagen började med samhäll och religion. Inte det roligaste. Men Mats är i alla fall rolig. Lite halvt ovanligt med en lärare som har humor! Vi är nog inte riktigt svältfödda på bra lärare i 05HR men vi tycker inte om att få lärare som inte kan ta för sig eller tala för sig. Det har jag märkt. Allas favorit är antagligen Lars Hammar och näst därefter Hoffa, eller tvärtom? Jag har i alla fall Lars att tacka för mycket, jag tror han räddade mitt liv många gånger och ännu fler nu. Det enda skälet jag kan se för att jag skulle ta studenten är för att inte göra han besviken, det kan man inte ha hjärtat att göra efter de två år han hjälpte mig genom så mycket. Han är en bra man, Lars Hammar. En bra man.
Skulle jag behöva säga en tredje lärare skulle jag vara tvungen att säga Gunnar, men det är ju bara jag som haft honom förutom Seb och Maria då. Kanske Sara som vi hade innan hon försvann någonstans och bodde med sin pojkvän kanske? Hennes otroliga entusiasm smittade av sig. Eller var det hennes konstanta leende och hennes "CA VA BIEN OUI OUI MERRRRRCI!" som fick oss att skratta? Haha. Vilka minnen man har av skolan egentligen! Det är ju en hel livstid för många som inte hinner uppleva så mycket mer eftersom många dött på vägen. Kanske inte många, men det känns som att det är så många som dött på kort tid. Det som tagit hårdast är väl egentligen Anders och Johanna. Det är ju så nära mig själv. Och så många som blev berörda av det. Jag saknar dem fortfarande även om det gått lång tid. De dyker upp i tanken var och varannan dag och spökar runt lite i hjärnan på en. Leenden, skratt och en viss limegrön-gul Audi med taket avkapat och en liten Patrik som får sitta på bakluckan och är hur stolt som helst för att åka lite på gräsmattan.
Mysigt, javisst. Men åh, så sorgligt..
Just nu går en massa lugna låtar i högtalarna. Eller ja, högtalarna, jag sitter med laptopen i knät. En Dell Inspiron om det säger dig någonting? För jag vet bara för att jag har ser vad den heter, haha.
På tal om lugna låtar hörde jag en mysig en idag, Ken har gjort en störtskön låt som heter Kelian. Kan det vara hans egen son det handlar om? Den hade en fin text i alla fall, enligt mig. En annan låt han gjort, Änglar är hemsk istället. Men värd att lyssnas på!
Jag börjar bli väldigt trött nu. Det kanske märks också, jag börjar bli väldigt tråkig att läsa om, så jag ger nog upp !
So until next time, yours truly - Tinkerbell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar