Jag lämnar dig aldrig.

Well guess what yo ? Fuck you right back.
Jag gav upp för längesen.


Känslorna som river i mig är så många, man blir helt yr av att råka hamna i en sån storm. Det är hemskt vad mycket det är i mig som inte fått ro. Jag tror det skulle behövas ett avslut på många händelser i mitt liv för att gå vidare helt.
Mycket har förstört mycket. Sant. Men så är det för alla, bara att bita ihop.

Ensamheten skrämmer mig. Känslan av ensamhet skrämmer mig. Men ALLTID, så svarar jag på frågan "Vad är du rädd för?" med "Höjder och mörker". Även om inget av dem skrämmer så mycket som att vara ensam?