Beslutsångest AB

-Välkommen till Beslutsångest AB, vad kan jag stå till tjänst med?

-Jag vill göra rätt val i livet.

-Vad är dina val?

-Programvolontär, många timmar för inga pengar och korridorliv. Barnflicka i Sthlm, några timmar för mer pengar och egen våning som jag delar med en spa-anläggning.

-Följ ditt hjärta.

-Vad vill det då?!

-Det vet bara du.

Men hur ska jag veta? JAG HAR INGEN SOM HELST ANING. Först var det fyra platser, Karin kom inte in och det kändes som att det spelade ingen roll. Att vara andrahandssortering är inte min grej. Jag ville det här för ett år sen för att få komma bort från Köping och för att växa, lära mig saker. Istället hamnade jag här. Jag älskar den här familjen och jag känner att det lilla jag får är en skälig lön för mina få timmar jag anstränger mig. Jobba mer än dubbelt så många timmar för ännu mindre? Jag VET INTE. Okej? Jag vet inte. Karin är nära mig om jag är där. Men vad mer? Ekonomi är viktigt, väldigt viktigt eftersom jag inte har något att förlita mig på förutom mig själv. Lika viktigt som gården är för mig. Många vänner finns där. Men är jag i Sthlm kan jag fortfarande hälsa på dem.

Nu är det helt plötsligt sex platser och två av de jag ville jobba med kom in. Andrahand. Jag hatar ordet men jag använder det i alla fall. Precis innan hade vi (jagochfamiljen) bestämt att träffas och allt verkade ljusna i mitt liv. Gruppen jag hamnat i kände jag mig allt annat än bekväm i och skulle jag säga nej kom Karin med all säkerhet in och då kändes det mycket bättre för min egen del. Nu måste jag välja mellan att ha det gott ställt och göra det jag själv vill eller ta det som jag försökt få men som inte ger lika goda alternativ för stunden. Jag vet att jag egentligen vill vara i Rättvik. Men pengar och resterande känns så bekvämt. Att veta att jag klarar mig. Ingen begränsning och allt kan börja lösa sig av sig självt.

Ja, nej. JAG. VET. INTE. Fan. Men jag måste bestämma själv.