Hela livet ryms

i just denna stund.


Jag blir glad för de små sakerna. Idag, fick jag ett mail om att Hammarström and Mark har släppt sin nya singel. Jag fick ett till mail av någon som jag tittat på SÅ många gånger som jag aldrig skulle våga prata med, han är för snygg för mig. Helt ärligt! Han ÄR FÖR snygg för mig. Galet! Ihh, jag blir så glad. Känner mig som en femåring typ.

Igår bakade jag och gick och handlade chips, dipp och cola. Men jag åt inget av någotdera. JAG fick feber?! Helt knas. Blev bara trött, varm och sen gjorde halsen onte och jag blev nästan orolig en sväng. Men men! Blev mys med flicksen när dom kom hem från skola/dagis och vi låg i min säng och kollade Madagaskar. Så mysigt att dom smyger upp och verkligen VILL vara med mig. Blir nästan rörd.

Idag blir en lugn dag och jag ska dricka litervis med vatten. Såhär kan jag inte ha det. Känner att jag borde lägga mig med några avsnitt av Grey's anatomy en stund.

Jag skriver inte mycket om mitt Au-Pairande här, eftersom jag har en Au-Pair dagbok uppe på rummet där jag skriver ner allt för hand. Har inte orkat göra en ny flik för att bara skriva om det. Men det kommer! Jag lovar.
Hemresa blir mellan 4-6 september samt höstlovet. Men hinner nog något mellan med. Ska bli mys att få komma till RfM och slippa stan när jag är hemma. Vill träffa dom som betyder, inte alla som bara är där i närheten.

Det ska bli underbart.
Puss , Ting

Min resa

var mot solen
Långt bortom
alla slutna rum.
Där allting är
oändligt
och alla gränser
för evigt
suddats ut .


Jaha. Nehe. Jag vet inte när jag sitter vid en dator igen, tyvärr. Men jag är så nervös att jag nästan hoppar runt. Ser så mycket fram emot det här! Att träffa så mycket nya människor (förhoppningsvis) men så svårt ska det väl ändå inte vara?

Johan och jag åker klockan fyra. Och det känns som ett helt äventyr. Även om det bara är 8 mil dit, så är det ett stort steg för mig. Att bryta sig ut härifrån, även om det bara är en liten bit bort.

Jag kommer sakna er allihop. SÅ mycket.

Puss , Tink.

Du får inte

andas på min panna
och inte få mig falla mer.
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger.


Nu kan jag sitta ner och berätta om min helg. Min underbara, underbara helg.



Det började med en tidigt morgon och en fet klump i magen av nervositet. Visste inte hur jag skulle reagera av att se er igen. Det slutade i tårar sist. Så det var inte omöjligt att dom skulle störta fram igen av ren glädje att bara se er.

När ni kom in i matsalen blev jag mållös istället. Jag sopade golvet och hörde "saraaa" och då blev jag tyst, sen varm i hela kroppen. Men jag kunde inte göra något. Bara stod där. Förstummad. SaraLiten blev tyst.
"ska du stå där länge?"
"kanske" sa jag.

Rodnade av lyckan jag kände genom hela kroppen. Gick lite snabbare för varje steg och kastade mig mig på Viktor, sen Niklas.
Vissa människor kommer nära mig och betyder så otroligt mycket på två sekunder. Ni är två av dessa. För allt ni någonsin gjort mig, är att göra så jag skrattar tills jag har ont i magen. När jag är ledsen eller sur så lugnar ni ner mig och bara är.
Älskade vänner, ni förstår inte vad ni betyder.

Sju varv runt jorden och tillbaka, så mycket älskar jag er.

När man älskar med varann

på ett sätt som bara någon kan.

Jag tror att
jag har vant mig
vid nått
som inte gör mig väl.
Och om du inte saknar mig,
så har du dina skäl.



Efter en helg med mina älskade små pojkar, så är jag som en ny människa igen. Fast nerbruten till marken, för jag är så sliten som man bara kan vara efter en helg på stiftsgården.
Jag sov till klockan tolv, låg i sängen till halv två. Njöt av att vara hemma, att få sova ut och av att veta att jag är lyckligast i världen bara jag vill vara det.
När jag är däruppe liksom är jag tillfreds med den jag är, det jag gör och av känslan att jag faktiskt hör hemma där. Det bara är den platsen där jag fullkomligt slappnar av.


Nu är jag i alla fall hemma. Ska försöka njuta av mina sista dagar i staden till fullo. Även om det kommer bli svårt. Att räcka till för alla, eller att ge fan i att träffa någon alls blir ett svårt val.

Update senare ! Puss Tink

You thought

I was out of your league .

It's five in the morning
and I can't go to sleep
I wish you knew what you mean to me.




IMORGON, 11.13, Rättviks station spår 3. DET är kärlek och det är okej.


/TINK

I hear those words

within a song
but for me
it's just lyrical





Ord, alldeles för många ord! Handling, folket. Ge mig handling! Sitt inte och vänta på att kärleken kommer till dig, vänta inte på smärtan att han ska hitta en ny innan du går vidare. För vet du? Han gör INTE det. Gör vad du vill. Men ville han ha dig skulle han ha tagit dig redan från början. SLUTA gnäll. Orka? Det är så onödigt att slösa bort tid på någon som inte ger blanka fan i ifall du går och färgar håret hos frisören eller om du inte kommit upp i tid imorse. Någon kommer bry sig. Han kommer tycka att det är pisstråkigt att lyssna på det, men han kommer bry sig om dig.
Lev livet. RIV LOSS. De'ba göre!



IDAG, 12 augusti 2009.

Satt nyss i telefon med Anneli och beställde biljetterna för helgen. På en halvtimme var min helg uppbokad från 07:31 fredag morgon till 20:27 söndag kväll. Off to work in Rättvik.
Lyckan bara kryper i kroppen. Karin ringde och sa att Kicki ringt henne, så jag kastade mig över datorn och hittade Anneli på facebook (bra att ha ibland) så var det kirrat. Jag älskar internet ibland. Så ja, hela helgen uppbokad. Sjukt underbart att komma igång lite innan man ska jobba på riktigt.

BIG love ! / Tink



I can′t undo what I′ve done.
I′m sure there′s a hundred ways,
I can tell you that I′m sorry.
But when it comes down to a second chance,
All I need is one.

So, what

if I came clean?

So what,
if I meant every word I said?

Baby, don't let it go to your head.






Vi är alla olika, vi fungerar inte på samma sätt. Tacka gudarna, storken eller tomten för det. Vem som nu fått oss att bli till. Jag älskar att vi alla är unika. Har olika tankesätt och att vi tolkar situationer på vårat eget vis. Ibland kanske det hade varit lättare om man kunde se den andres sätt att tänka innan man gör något. Eller efter, det är nog vilket som. Att förstå varandra och att faktiskt kunna lyssna. Se var tankarna leder och förstå VARFÖR vi tänker så olika.

Nu känns det som att jag snurrar ihop det här eller så är det jag som är så trött så det snurrar ändå. Kanske bord ge det lite sömn och extra tankar innan jag fortsätter? Men nej, haha. Kan inte lämna er med en inledning. Theres Mattsson (min f.d svenskalärare) hade köttat mig om jag gav henne ännu en inledning.

Det jag vill få fram är att jag skulle vilja förstå varför vi inte kan förstå varandra helt och fullt. Som om vi hade olika språk i huvudet också. Inte bara i de olika länderna.

Men jag ger upp för ikväll.
Så en puss, lite kärlek och hallonkräm.
Min blev dock en McFeast.


All my love, always yours
/ Tink