onsdag 16 september 2009

Moi, je sais pas jouer.


Je ne suis pas les autres.



Jag tröttnar aldrig på låten. Det vackra, utomordentliga poetiska språket och orden. Orden vars betydelse kan böjas så till den milda grad att du inte ens är kvar i texten. Det bara är, vackert. Lars Hammar kan sin sak, helt klart. Eftersom det var han som introducerade oss till detta stycke och fick oss att sitta och översätta och sjunga till förbannelse. Men fan så bra är den.
Min dag har varit en väldigt bra dag, med städning och rengöring av fönster. Sommarvärmen håller i sig och så fick jag socialt sällskap i telefon av både Karin och Fischer tidigare. Jag saknar er båda två. Är SÅ mycket roligare att umgås face to face med er. Telefon är inte min grej, det är tråk att inte se personen när man talar. Typ ligga ute i gräset eller sitta vid soltrappan och mysa med en latte Nutella i handen. ALDRIG fel.

Ska släcka i huset och sen kila upp till mig, mysa ner mig i sängen och invänta nästa samtal från hemstaden.
Upp imorn och dammsuga har jag lovat mig själv, för det behövs. Sen får vi väl hoppas att det inte bara är jag imorgon. Och att Daniel mår bättre. Så inte Lotta behöver ha barnen själv. Ska bli mysigt med liv och rörelse igen.

Ring snart, hörru ;)
Yours always. Love , Tink



Je me changerai en or pour que tu m'aimes encore.

Inga kommentarer: