Ain't about how fast I get there

There's always gonna be another mountain.
I'm always gonna wanna make it move.
Always gonna be an up-hill battle,
Sometimes I'm gonna have to lose .
Ain't about how fast I get there.
Ain't about what's waiting on the other side.
It's the climb



Gårdagen är nog inte allt som fastnar här idag.
I natt fick jag sms av en speciell person - för mig. Men som vanligt blev jag besviken. Men hur bra ska det kännas att bli ratad för småbarn? Det är extra salt i såren du redan skapat.
Åh, vad jag hatar den här staden. Samtidigt som allt jag någonsin älskat existerar på den här lilla ytan.



IDAG, den 14 Maj 2009

Vissa saker upprör mer än andra. Och där hoppar pedofili in. Skarp, stenhård kurva in i den delen som är hemsk i vår vardag. Människor inser inte alltid vad de gör, självklart. Men de lyssnar inte på andra heller. Någon som SKA fylla 16 eller nyss fyllt 14. det ÄR stor skillnad på dem om en myndig person. Tänk på vad ni gör så inte deras föräldrar anmäler er.
Tack för mig, hör av er när ni stängt ner dagisverksamheten. Jag skäms för vad ni gör!
Nu vill jag inte att alla ska känna sig träffade av er. Men de som vet med sig att ni gjort fel.


Hursomhelst, gårdagen. Tre och en halv timme tåg dit, byten och tjohejsan. Tack gode Gud för att jag gjorde gröt till frukost! Hade lätt svultit ihjäl på vägen.
Väl framme gick jag längs sjön och njöt av utsikten så mycket jag kunde medans jag halvsprang mot Rättviks Stiftsgård. Kom in med andan i halsen och mötte Robin och Anneli i receptionen.
Intervjun började så fort vi kommit upp till Nicklas och Kicki i biblioteket.

Frågorna pepprades på mig, han knappt tänka och jag var så nervös så jag satt och skakade, samtidigt som magen kurrade så jag trodde dom skulle höra den. Fråga efter fråga, dummare svar än det andra på i princip varenda en. Men jag tror jag fick fram det jag behövde! Olycksfall som att nämna Köping inträffade, haha. Men inga namn dök upp. Tordan höll på att komma på tal dock, men räddade det snyggt, tycker jag själv. No offense Markus, men du var en bråkstake när du var liten. Även om du vann deras mat tävling om vem som kunde gå upp mest i vikt (har jag hört (; )

Nåväl, så själva gården och arbetet man ska utföra känns som hemma. Och staden är underbar, förutom hon som jobbar på tågstationen. Fan vad tjurig, illa lilla du.
Så vilsen och dann fick jag leka den som gissar rätt får åka hem till Köping.

Tillbaka till ämnet!
Intervjun var läskig. Frågor om ALLT ställdes, verkligen. Allt ifrån vad jag ska göra i sommar, vad jag ska göra om jag inte får jobbet, vad jag har hört om volontärarbetet (haha, det är bara sånt man inte kan berätta för anställda på gården. Så det är inte positivt) till hur jag känner för att dela korridor med tre andra.
Dom fick till det så invecklat att man skulle kunna tro att det var en viss M som ställde frågorna. Fyfan vad snurrigt det blev ett tag. Ursäkta ordvalet.

Jag vet med mig att jag är bäst lämpad för jobbet.

Nåväl, ska hämta Mollsan snart : ) puss hejs / tink.



I can almost see it
That dream I’m dreaming but
There’s a voice inside my head sayin,
You’ll never reach it,
Every step I’m taking,
Every move I make feels
Lost with no direction
My faith is shaking but I
I gotta keep trying
Gotta keep my head held high