måndag 18 januari 2010

Det är ungdomens förfall


gör dekadansen.

jag sa ungdomens förfall
inkörsporten till allt
massförvirring och fetma
brottslighet och helvetet nästa.



Man blir lika förundrad varje gång man vandrar genom Stockholms centralstation och ser på hur de olika massorna rör sig åt olika håll. Jag som inte kommit in i det där riktigt, verkar alltid gå på fel sida på något vis. Att nästan krocka med en springande lite "större" person, verkar helt plötsligt bli vardagsmat två sekunder efter att man kommit ner från spåren och ska pressa sig fram genom exakt hela centralen. För ja, tåget från Läggesta, bara måste stanna längst bort av alla spår det kan köra in på. Med så mycket människor som möjligt ombord. Så det blir kaos om en stackare har en för stor väska att släpa på och inte går lika fort som resterande. Kommer man inte ut fort nog genom tågdörrarna eller inte kommer nerför trappan från spåret tillräckligt fort så har man genast 40 röster som suckar eller klagar högljutt för att det går SÅ sakta. Det kanske tar 10 sekunder mer att komma ner, men det är hela världen för pendlare. Så borde inte alla få olika tågvagnar? Storväskade människor i en, med extra stort bagageutrymme. Pendlare på gott humör i en vagn, pendlare på dåligt humör i en annan. Regular tågåkare som bara ska nånstans och shoppa får en egen liten glad kupé där de kan prata och tjoa om alla kläder de ska handla och ingen behöver brotta ner någon annan för att komma fram så fort som möjligt till trapporna. Vad enkelt allt skulle vara om jag fick ändra och plocka runt saker lite som jag ville, haha.

Nuförtiden, har jag lärt mig att om man har en relativt liten väska kan man klämma in den under sätet och sitter man i Bistron blir man lämnad ifred om man inte har platsbiljett. Guld för Bistron. Där finns värme, kaffe, varm choklad och MUFFINS. Ja, jag älskar muffins. Så jag älskar Sj:s bistro. Övrigt resande med SJ är underbart så länge tiderna hålls. SÅ LÄNGE TIDERNA HÅLLS. I fredags råkade jag ut för ännu en försening. Inte som i Kolbäck när bussen åkte ifrån oss när tåget körde in på perrongen, utan en riktigt försening som inte var okej. Ska jag jobba, vill jag komma i tid. Det gjorde jag då fan inte. Ersättningsbuss mellan Eskilstuna och Sala. Hur i hela helvetet hade dom tänkt att en buss ska hinna fram till tåget som gick 15.01 om inte ens ersättningsbussen hade rätt avgångstid. Den gick tio minuter senare och vi missade två av tågen från sala och uppåt. 16.01 fick jag på ett annat tåg och var framme i Rättvik 18.49 istället för 17.11 och var alltså försenad till jobbet. Inte okej, SJ.

Nästa år ska jag ringa SJ:s huvudkontor när kylan börjar komma ute och berätta för dem om de olika årstiderna och nämna att det blir vinter i år också. Eftersom de blir lika förvånade när det kommer snö varje gång.

PUSS




What happened to the dream of a girl president?
She's dancing in the video next to 50 Cent.
They travel in packs of two or three,
with their itsy bitsy doggies and their teeny-weeny tees.

Inga kommentarer: